lightningcrashes

Kom nyss hem ifrån min syster, vi hade det mysigt.
Lagade massa god mat, drack vin tills vi blev fnittriga och kollade på Date Night.
Syrran gillade den minst lika mycket som jag.
Runt tio tiden ramlade Schtekarn in, han hade varit på after work och kom då.
Han är fett med klen ^^

Blöh, sen kände jag mig bara kass. Känns som hela jag är en bergochdalbana.
Hatar att må såhär, jag är inte gjord för att vara deprimerad hela jävla fitttiden.
Jag är fan en glad människa, jag älskar att vara glad och göra andra glada.
Så vettefan vad det är med mig nu.

Är hur som helst jävligt glad att vara klar med Gustav.
Var där igår för att hämta mina sista grejer och säga hejdå, på riktigt.
Det blev väl en hel del tårar, men det var nog mest för jag mår dåligt för så mycket annat.
Bara kom ut då liksom.
Jag fick han verkligen att inse hur han har varit, vad han har gjort, hur orättvis och asig
han har varit mot mig hela tiden.
Han grät en massa och sa att han ville ha en till chans, att han älskade mig blablabla.
Satt där och tänkte för mig själv; NO FUCKING WAY!
Han har fått tusen chanser, och jag har varit dum nog som gett han dom.
Han har fuckat upp mig varenda gång, på samma sätt.
När jag åkte därifrån kände jag bara en sån jävla lättnad.
Känns fortfarande otroligt befriande. Att liksom inte behöva bry mig om honom det minsta,
inte se honom, inte ta hand om han och hans skit längre.
HALLELUJAH!

Nä, nu ska jag kolla på greys anatomy och äta lite chips =)


Den goda middagen som vi lagade som nu ligger i min mage! <3